Hallå världen – här är jag!

Oj oj, vilken förvandling som har skett den senaste månaden! Nog för att man tycker det går fort mest hela tiden men från sex till sju månader har det hänt extremt mycket med lillskrutten. Det känns liksom som att han vill ta hela världen i sin famn. Precis ALLT ska undersökas och utforskas – allra helst med munnen förstås.

För att dra några exempel på senaste tidens händelser:

- Han riktigt flyger fram i sin gåstol, ofta med armarna rakt ut, ivrigt greppande efter något nytt spännande att fingra på. En dag stod han på tå i stolen och hävde sig så långt han kunde åt sidan. Detta för att komma åt att slicka på diskmaskinen.

- Gåstolen är tydligen även bekväm att bajsa i. Ofta försvinner han ut i hallen på morgonen när vi äter frukost och smyger bakom väggen. Strax därefter hör man en stunds ljudligt pruttande innan han kommer farande förbi dörröppningen hoppande upp och ner i stolen. I de lägena är det snabbutryckning upp till skötbordet som gäller innan blöjans innehåll hamnar uppe i nacken.

- Förra veckan satt han själv för första gången och några dagar senare ålade han sig fram en liten bit. Det var dock aningen jobbigt för han flåsade som efter ett maraton men oj, så stolt han var! Idag när vi skulle öva igen så upptäckte han dock att om han sträckte riktigt mycket på armen så fick han tag på lockbetet (= tutten) i alla fall så vi får väl se hur det går med den biten.

- När han ligger på skötbordet åker numera alltid stortån in i munnen. Missar han foten så får han oftast tag i snoppen istället och så drar han, ibland så hårt att han börjar gråta.

- I går när han badade böjde han sig fram, drack en slurk av vattnet, tittade upp och såg sig själv i spegeln. Då log han nöjt och rapade.

Vilken underbar liten stjärna vi har!