Chockstart på dagen
I morse när jag plockade undan efter frukosten såg jag plötsligt i ögonvrån hur något med raska ben promenerade ut från min morgonrocksärm. Inget mindre än en stor, äcklig och övergödd tvestjärt rusade förvirrad runt i slasken. Jag skrek högt och viftade och fladdrade med armarna i fall det skulle visa sig ha funnits en hel armé därinne. Vid det laget hade Filip också börjat hojta från sin matstol. Morfar som precis hade dykt upp ryckte dock snabbt ut och spolade ner den ovälkomna gästen.
Efteråt insåg jag att jag verkligen måste skärpa mig vid dessa insektsmöten, annars kommer vi nog ha södra Sveriges mest insektsskraje lille kille om några år. Problemet är att jag försöker men skrikandet och viftandet hinner alltid före den lugna och kontrollerade reaktionen som jag i mina drömmar önskar att jag i stället fick. Men - tvestjärtssäsongen borde egentligen vara över för det här året så jag får helt enkelt ladda för nästa vår.
Sitter nu här vid datorn i nytvättad morgonrock. Har kommit på mig själv med att då och då snegla misstänksamt mot ärmsluten. Och plötsligt - minsann, var det inte något som skymtade till…? Nejdå hysteriska Anna. Lugn, det var bara strömsladden till datorn som råkade ligga under armen. Suck.
Efteråt insåg jag att jag verkligen måste skärpa mig vid dessa insektsmöten, annars kommer vi nog ha södra Sveriges mest insektsskraje lille kille om några år. Problemet är att jag försöker men skrikandet och viftandet hinner alltid före den lugna och kontrollerade reaktionen som jag i mina drömmar önskar att jag i stället fick. Men - tvestjärtssäsongen borde egentligen vara över för det här året så jag får helt enkelt ladda för nästa vår.
Sitter nu här vid datorn i nytvättad morgonrock. Har kommit på mig själv med att då och då snegla misstänksamt mot ärmsluten. Och plötsligt - minsann, var det inte något som skymtade till…? Nejdå hysteriska Anna. Lugn, det var bara strömsladden till datorn som råkade ligga under armen. Suck.
posted by Anna at 20:18
2 Comments:
Småkryp är alltid otrevligt! Jag har samma problem som dig, i alla fall när det gäller spindlar. Spelar ingen roll hur liten den är, jag vrålar i högan sky så fort jag får syn på dem. Får väl försöka skärpa mig för Isabelles skull.
Den 13 passar oss bra. Ska bli jättekul att äntligen träffas igen, håller tummar och tår så att ingen blir sjuk eller får annat förhinder.
Hej så länge!
Tur då att det inte dök upp någon spindel på besök när vi satt i samma rum - då hade vi nog sprängt ljudvallen :)
Vad kul att den 13 passar! Ser jättemycket fram emot att ses, det var ju hemskt längesedan nu. Annika pratade om att det skulle vara smidigt för henne med förmiddagen och då direkt när hon har lämnat Lukas på dagis. Hur ser era rutiner ut? Mitt förslag är att ni kommer hit runt halv tio och fikar lite macka och kaffe och så efter det promenix - vad sägs? Bara ett förslag dock!
Vi hörs!
Kram
Skicka en kommentar
<< Home