Decemberlängtan och smygstart nr 3

November månad är för mig inte alls den där mörka och trista månaden som så många tycker. Nej, jag tycker den är alldeles underbar. Dels älskar jag hösten och dels är det en förväntansfull tid inför vad som komma skall – december! Och sedan förra året har jag ännu ett skäl att älska november då vårt liv just denna månad ju förgylldes med lilla busfisen Filip.

Nu måste jag avslöja att jag ju är väldigt ”adventig”, ”julig” och ”traditionig” av mig. Men inte på det viset att jag hyperpyntar med illröda tomtar i varje hörn utan det är snarare helheten. Doften av glögg och hyacint, granbarr och apelsiner. Smaken av julmust, pepparkakor och lussebullar som bara väntar på en. Och så är ju allt så vackert. Alla ljus och stjärnor i fönstren, knirret och knarret under skorna (om det nu för en gångs skull råkar komma snö som dessutom får för sig att ligga kvar innan nyår). Ja, till och med ordet december är ju vackert.

Det händer något speciellt bara man vänder på bladet i almanackan, det ena härliga avlöser det andra. Det är första advent, mysiga lucia och så mitt i allt min namnsdag då lutfisken ska läggas i blöt (här hittar man dock ingen lutfisk i blöt hur mycket man än letar). Och mitt i detta ska man hinna baka, fixa julkorten, handla julklappar, koka knäck och hitta en gran som detta år inte får verka alltför lättvält… Faller sen den där snön är lyckan fullkomlig för mig.

Att dessutom två decembermånader i rad få vara hemma med då – en nyfödd liten bebis, nu – en tillgiven och busig liten 1-åring – det stavas LYCKA för mig!

Smygstart nr 3 då? Om jag inte redan hade använt den minsta teckenstorleken så hade jag gjort det nu… Grannarna tror nog antingen att vi blivit tokiga eller också att vi sett fel i almanackan. Inget av alternativen är dock rätt. Nej, det är såhär - första advent är i år väldigt sent. Förra året då det låg tidigt i tiden så blev vi snuvade på två hela veckors advenstmys i fönstren då vi låg på sjukhus. Så nu har vi (läs jag) tagit igen det. Lagom till helgen som var åkte alla stjärnor och enda adventsljusstaken upp. Så nu går vi här hemma och myser…