Filips första steg!

Det var verkligen inte så att jag missade detta i förra inlägget – nej, detta är så stort att det förtjänar en alldeles egen rubrik.

*trumpetfanfar* I kväll tog alltså dessa små fötter sina allra första steg utan att fötternas ägare höll sig i något eller någon. En febrig stackars Filip stod och höll i mina byxor när ivern att nå den öppna spännande lådan (som han inte får vara i) blev för stor. Den här gången tog han sig inte tiden att först sätta sig ner för att därefter krypa fram till lådan och där ställa sig upp igen (kanske har han lärt sig att vi alltid hinner före och förstör det roliga genom att köra ner lådspärren mitt framför näsan på honom). Nej, han släppte i stället mammas byxor och tog sina första två stapplande steg för att därefter snitsigt ta tag i lådan! Två dagar före sin 13-månadersdag.

Nu blir det spännande att se vad som händer. Ska vår lilla skatt utveckla detta direkt eller var det en engångsföreteelse? Kommer han fortsätta att babbla nästan oavbrutet hela dagarna och krypa så det ryker i golvet eller kommer han bli tystare och i stället koncentrera sig på att gå? Kanske kommer han gå OCH prata? Men har han månntro den simultanförmågan redan?

Fortsättning följer…