Februaritisdag med bokrea, bus och billigt Ica-besök?

Med en dystert gråmulen himmel som tak gick vi på förmiddagen en promenad längs Vätterstranden med morfar. Då och då kom en liten våg inskvalpandes, änderna som såg ut att ha det bra kallt simmade precis ur bild när jag knäppte med kameran och snön knirrade och knarrade under skorna. Tyvärr inte det där härliga knirrandet som hörs när temperaturen är långt under noll och kylan känns skön mot kinderna utan i stället det där tunga knarrandet som varnar om att skorna snart börjar läcka in eftersom kramsnön är så kramig att den snart inte är snö längre utan vatten och kylan biter i kinderna fastän det till och med är en plusgrad. Skönt var det inte men ljust och vackert med snön som låg prydligt på alla grenar den hade hittat. Skönt var det dock för Filip som faktiskt på riktigt såg ut att uppskatta sitt mysiga nerbäddade läge i ombonad vagn.

I detta väder banade vi oss fram till bokrean. Vi brukar sällan hänga på låset utan ta det i lugn och ro efter några dagar när den värsta ruschen lagt sig men i dag tänkte jag fynda några fina böcker till Filip. Efter en stunds trängsel i något som fick Ullared att framstå som rena glesbygden och utan att vare sig ha hittat någon av böckerna eller någon att fråga gav jag upp. Bokrean får vi ta till helgen i stället. Såg förresten det sedvanliga inslaget på nyheterna i morse där folk som hängde på låset i natt blir utfrågade om vad de har i sina korgar. Jag kommer då alltid att tänka på samma sorts inslag för ett par år sedan. En gammal dam går noggrant igenom sin skörd för reportern då en annan gammal dam plötsligt dyker upp i bild och fräckt norpar åt sig en av böckerna från första damens korg innan hon kvickt rusar därifrån. Damen som intervjuades försvann hastigt och lustigt ur bild på jakt efter sin snodda bok. Hur historien slutade fick man tyvärr aldrig veta men lite underhållande var det allt att titta på. Vilken busfräck tant alltså! I direktsändning dessutom men det förstod hon nog inte. Inte då i alla fall. Kanske fick hon höra det sen när hela Sverige hade sett henne göra en sådan fuling.

Tillbaka till i dag - resten av dagen tillbringades i morfars sällskap med mycket bus. Jag åkte i väg på en timmes lyxshopping i ilfart på eftermiddagen och färden gick först till en lampaffär då vi är inne i en riktig lampbytarperiod. Jag tror det har smällt minst en lampa varje dag senaste veckan. Märkligt. Sedan en lååång ögonshopping på stans roligaste – och tyvärr också dyraste – barnaffär där man lätt skulle kunna sätta sprätt på en hel massa pengar. Var dock duktig Anna i dag och handlade ingenting alls. Nästan ingenting alls, bara några nya skedar…

På väg hem blev det ett snabbt besök på Ica och när vi stod i kassan tog Filip plötsligt ut tutten och sa ”billigt billigt billigt”. Nytt ord och väldigt passande i situationen. Damen i kassan skrattade hejdlöst liksom vi, varpå Filip log snett och fortsatte sitt mantra: ”billigt billigt billigt billigt” med ögonen intensivt plirande på kassörskan. Var han har fått ordet billigt ifrån vet jag inte men kanske gjorde han i dag sitt första försök till prutning. Och varifrån han i så fall har fått den böjelsen har jag ingen aning om. Med två föräldrar som knappt har prutat på semestrar i Turkiet.