Dra mig baklänges!

Jag har gått och blivit med leggings. Chokladbruna är de. Och jag som dissade detta plagg totalt för bara några veckor sedan…

I fredags eftermiddag var morfar Filipvakt och jag fick mig en shoppingrunda på stan alldeles allena. Såg framför mig hur jag skulle sitta där på Ikeafiket med en latte och en stor kardemummabulle, bläddra i en tidning och njuta av stunden. Och njöt av eftermiddagen gjorde jag, men utan så mycket som en droppe koffein i magen. Fika hann jag liksom inte med hela stan framför mina fötter.

För en gångs skull var tanken att jag skulle handla till mig själv. Något som jag varit väldigt dålig på det sista året då i stället affärers barnavdelningar har haft en starkt magnetisk kraft på mig. Men i går höll jag mig nästan ifrån dem. Nästan, för den vårligt ljusgröna pyjamasen med vita lamm på H&M gick inte att motstå. Men förutom den lyckades jag faktiskt med mitt uppdrag. När man kikade ner i påsen jag hade med mig hem såg det nästan ut som om den var full av karameller. Jag som i vanliga fall har en förmåga att alltid komma hem med plagg i brunt, vitt, beige eller svart, eventuellt med inslag av något dimmigt grönt emellanåt, kunde nu glatt visa upp både en ljusrosa lång tröja, ett gammelrosa grymt snyggt linne med spetsmönster och en pastellgul tunika. Sen smög sig visserligen en crémefärgad topp med brunt skärp ner... Och så då de chokladbruna tajta sakerna.

Erik fick först en lätt skräckslagen blick när jag höll upp dem men ångrade sig lite när de kom på. För det ska gudarna veta, att leggings är absolut inte ett plagg som gör sig bra alls innan man får på sig något upptill. Men med något långt och lite ”oversize” - såsom de allra flesta toppar verkar vara i vår – över, blev det faktiskt riktigt snyggt. Nu återstår att se om jag törs ha dem på mig utanför hemmets väggar. Känns riktigt ovant och känslan av att man har fått på sig ett par strumpbyxor som saknar fötter och att man dessutom glömt byxorna, är överhängande. Men man brukar vänja sig och jag har ändå känslan av att det kommer bli min grej i vår. Snart hänger där säkert ett par vita och ett par svarta i garderoben också…