Hockey-lycka!

Huruvida det blir så för laget i våra hjärtan i kväll (HV) återstår att se, men för hockeyintresserade föräldrar i allmänhet varav en totalt hockeygalen pappa i synnerhet kunde lyckan inte ha varit större än i söndags kväll. Dels hade HV äntligen lyckats vinna en match mot Modo, dels pekade Filip – då sporten visade bilder från eftermiddagens match - med fingret mot teven och sa högt och tydligt: "HOCKI!"

Plötsligt fick Filip mer uppmärksamhet än hockeyn från Erik. Jag tänkte att nu är min käraste snart igång och lär honom reglerna där han satt och pussade på mini och sa ”Bra, älskling. Bra!” Och Filip fortsatte sitt nya mantra ”Hocki, hocki, hocki” med triumferande blick. Så har det fortsatt i dagarna två och när vi för en stund sedan åt kvällsmat och jag frågade Filip om han visste var pappa var och lillskrutt svarade ”hocki”, ja, då började jag på allvar tro att vi har en tredje familjemedlem med förkärlek för denna sport. För visst var svaret rätt. Det är inte klokt egentligen vilken koll en 16-månaders bebis kan ha på sina föräldrar!