Förtuttad i tuttar

…är vår lille son. Både i äkta vara och i de små plastiga, färgglada som finns att köpa i 2-pack i affären. Beträffande den äkta varan så har den varit en given mysplats för Filip länge nu. Egentligen sedan jag slutade amma men i synnerhet sedan jag började jobba. Jag hinner knappt innanför dörren förrän jag hör ett ljudligt ”Maammmaaaa!”, ser en liten gladfis komma skuttande över tröskeln och därefter får gladfisens lilla hand innanför tröjan. Eller rättare sagt händer för han har nu kommit på hur man multimyser. Då korsar han armarna och sticker sedan ner båda händerna… Ibland tar han en paus och böjer sig fram med öppen mun för att göra pruttljud i urringningen. Var i hela friden kan han ha lärt sig detta?

Hursom - detta blev en lång parentes, egentligen var ju huvudämnet den andra sortens tuttar. Filip har alltid varit och är fortfarande väldigt snuttig. Vi försöker minska användandet på dagtid men har inte tagit tag i det på allvar ännu. Kanske får det bli ett projekt i sommar. Vid sovdags är den dock alltid självklar och då snuttas det så intensivt så man tror han ska svälja hela tutten. Tänk om han kommer få plutmun på köpet?

Med en mamma som är ytterst svag för detaljer som är lite ovanliga och som sticker ut lite grann från mängden har tuttmodellerna vid det här laget varit många. Allra senaste tillskottet inhandlades idag. Urfräsiga Katvigtuttar – i brunt förstås. Som av en händelse har Filip två heldräkter med precis de mönster som är på tuttarna. Och så jackan då. Lillskrutt går alltså en välmatchad sommar till mötes :) Sen får man inte glömma att han ju är precis lika nöjd om han får en knallgrön tutte med en bullig elefant på, men det är som med blöjfenomenet. Omväxling förnöjer. Och de här tuttarna är jag sannerligen förtuttad i.