Iakttagelser från en småbarnsmammas vardag

1) Undrar just om det finns speciella hälskydd för föräldrar med barn i ”precis-lärt-sig-åka-snabbt-på-bobbycar-åldern”? Den senaste veckan har jag åtskilliga gånger varit för sen med att ställa mig på tå då jag hört det välbekanta, plastiga ljudet från den röda faran komma närmare och närmare mig där jag står vid diskbänken. Farten kan numera vara ganska hög och eftersom en bobbycar inte har någon broms blir det ju mina eller Eriks hälar som sätter stopp för färden. Det kan göra gräsligt ont och kanske skulle man satsa på att uppfinna en ny och oumbärlig säkerhetspryl som för ovanlighetens skull inte skyddar barnet utan i stället föräldrarna?

2) Häromdagen då jag på väg hem från jobbet satt i bilen vid ett rödljus, kände jag mig plötsligt iakttagen. Vände huvudet åt höger och såg en äldre man i bilen bredvid sitta och le mot mig. Jag undrade först om jag såg konstig ut på något vis men insåg strax att han kanske hade förmågan att läsa på läppar. För där satt jag med fingrarna trummande i takt mot ratten och skrålade med för full hals i ”Malins lilla Skrållan” som just då snurrade på familjemixskivan vi har i bilen… Tänk egentligen vad livet har ändrat sig på många sätt sedan Filip kom till oss – ingen Madonna i bilen här inte :)

3) Fula ord brukas väldigt sällan i vårt hem men då Filip för några dagar sedan tappade en buss på Eriks tå slank en groda ur hans mun. Hur denna groda lät får ni själva räkna ut men en ledtråd är att Filip en bra stund därefter gick runt och sa ”Atan, atan”. Så där fick man för första gången erfara det alla säger om barn och fula ord. De har nog verkligen en inbyggd förmåga att höra det förbjudna i vissa saker man säger. Så nästa gång man slår sig får man vråla något fint ord, typ glass i stället och sedan smita in på toan och mumla de fula orden tyst för sig själv (om man nu tror på att det är just de orden som har en läkande effekt...).

4) Se efter var du sätter fötterna i ett hem där det finns barn. I morse trampade jag på hatten till Filips Brioclown och den känns väldigt toppig och vass under en barfotad fot kan jag lova. Andra faror som kan lura på golvet är annars små bollar, klossar i olika former och bilar. En man på mitt jobb satte för några år sedan foten på en av sonens lastbilssläp. Han åkte med en bit och slog sedan i golvet med brutet lårben som följd. Jag minns att han hoppade på kryckor med helgipsat ben hela den sommaren och att man såg honom halta omkring lång tid efter det. Kanske fick sonen bara leka med mjuka dockor efter det?

5) Sist ut, en allvarlig varning – utan minsta glimt i ögat. I går skulle Erik och Filip ta bussen in till stan och möta mig. Innan de gick gjorde Erik en sista koll i köket och såg då att en platta lyste illröd på spisen. Den var satt på tolvan av en person i samma höjd som vredena till spisen, och rykande het. Vi tackar vår lyckliga stjärna för att Erik såg det. Annars vete sjutton om vi hade haft något hus att komma hem till på kvällen. Kruxet med vår spis är att vredena är som runda knappar som man trycker ut när man ska sätta på en platta – alltså inte tänkbara att barnsäkra. Så nu blir det nolltolerans mot att pilla på dessa kombinerat med noggranna kontroller så fort man lämnar köket. Huwaligen vad jag ryser när jag tänker på hur det kunde ha gått… Tänkvärt för er med barn i pill- och upptäckar åldern som ännu inte fått denna erfarenhet!