Nostalgi vid matbordet

I dag hämtade vi hem ett fynd från Blocket. Jag är alldeles lycklig över vårt köp – en sån här stol hade jag också när jag var liten liksom säkert många andra i vår ålder. Dock skänktes just den bort till mina sysslingar. Men nu har Filip alltså en egen - lite skamfilad och nött vilket egentligen bara är charmigt på en så gammal stol. Vad som dock inte syns på bilden är att den fina röda färgen är en lasyrfärg… Vi är inte så förtjusta i det så på måndag blir det en tur till färgaffären för inköp av en ännu mörkare röd, täckande färg. För en gångs skull behöver vi dessutom inte vela vad gäller färgval. På en decimetersmal yta över kaklet i köket har vi satt väv som är målad i kulören Mio Choklad. En härligt varm färg, vilken inte som namnet antyder är brun utan faktiskt mörkt röd. Så nu ska här matchas =) Jag kan vara hopplös när det gäller färger…

Extrastolar är alltid bra att ha när småkompisarna kommer på besök och nu har vi alltså ännu en. Nu behövs bara en till och sen har fyra små rumpor varsin stol att sitta i även hos oss! Ska dock passa mig för att fälla ut den till stol med bord på hjul som jag gjorde när vi kom hem. Filip, som genast tyckte om sin nya stol och klappade på den, såg alldeles förfärad ut när jag vek den på mitten. Pekfingret åkte ut och underläppen började darra. ”Önner, önner!” (sönder, sönder), pep han med skakig röst och jag fällde genast upp den igen.