128 meter – på en vecka?

Shit, det är ju typ lika långt som…två såna där 60-metersbanor man sprang längs på friidrotten i mellanstadiet.

Jag brukar inte räkna på saker men när jag i dag hämtade andra hushållspappersrullen på två dagar insåg jag att något har förändrats. Minns ni jag sa att åtgången troligtvis skulle bli större då Herr Disktraserädd gick hem på pappaledighet? Mina farhågor har besannats. Med råge. 128 meter på en vecka gör vi (läs Erik) åt. Av dem kanske jag gör åt… 5 ;) Detta innebär nästan en rulle per dag i snitt och jag borde egentligen inte vara förvånad. Lika naturligt som det är att köpa med sig en extra liter mjölk på kompletteringshandlingen i mitten av veckan, lika naturligt har det nämligen blivit att även plocka med sig ett paket papper.

Och inte nog med det. Vi gör ändå åt mer disktrasor än innan! Jag tycker ju då att disktrasor blir äckliga efter ett tag men är väldigt noga med att kasta dem innan de blivit sunkiga. Fram till dess använder jag dem som vanligt med den förändringen att de numera måste bytas minst varannan dag på grund av skum lukt. Denna skumma lukt beror på att Herr Disktraserädd när han har sköljt något eller diskat ”glömmer” att vrida ur disktrasan som då får hänga kvar mellan diskhon och slasken – dyngsur. Inte konstigt att även lukten blir sur då. Så numera närmar jag mig den försiktigt med näsan innan jag tar i den för att inte råka ut för en läskig överraskning, för luktar den illa – då är jag också disktraserädd.

Så älsklingen min. Om du läser detta är det verkligen inte menat som ett hån mot dig. Jag delar bara med mig av en snutt ur vår härliga vardag. Och jag ska inte tvinga dig till någon disktraseterapi, du är ju allra bäst precis som du är! (Har du förresten tänkt på att de pengar du sparar genom att du slutat snusa nu i stället går till hushållspapper? Fast det är ju bättre, om än inte mot miljön så i alla fall för hälsan ;)