Härliga, underbara sommar!

Med buller och bång kom den. Efter en veckas Lützendimma med temperaturer på runt 10 grader. Sommaren riktigt kastade sig över oss den här gången. Folk har pumpat upp sina pooler i panik, grillarna har gått på högvarv och i går när jag åkte till Ica för att köpa glass gapade frysen nästan hånande tom mot mig. Den tänkta glassen ersattes av sommarens första jordgubbar. Söta, stora och röda med den för mig mesta smaken av sommar. Filip blev helt till sig över dessa goda bär. Mumsade och tuggade så snabbt han kunde för att hinna få i sig så många som möjligt.

I dag har vi varit riktigt lata. Legat i solen och läst när Filip sovit. Bakat en smaskig kaka som tillsammans med filtar och handdukar fick följa med på årets första sjödopp. Filip visade direkt att förra årets tuffa badpremiär i sjö inte var en tillfällighet. Han traskade målmedvetet i, fyllde sin röda hink med vatten och hällde den över sig. Jag kippade efter andan bara jag såg det men insåg ganska snabbt att det faktiskt var riktigt, riktigt varmt i vattnet. Det är inte ofta jag doppar mig utan att tappa andan men idag var det bara en befrielse att låta sig omslutas av ljummet sjövatten. Fantiserade för några sekunder om att det var den ljuvliga Greklandssolen som värmde och att det var i Medelhavets vatten som jag simmade fram. Ända tills verkligheten kom i kapp mig och jag med några panikviftande rörelser lyckades trassla mig ur det slajmiga sjögräset som satt som limmat kring min ena arm. Även vattnets gulgrumliga färg vittnade om att det var en helt vanlig insjö jag befann mig i.

Tyvärr glömdes kameran hemma så årets premiärdopp blev inte förevigat. Det blev däremot årets premiärdopp i poolen. Baaada, är nog Filips favoritsysselsättning just nu. Särskilt sedan han fick till det där med att sätta på vattenslangen själv. Han fick in en riktig fullträff på mig som satt bredvid och när vi sedan pratade om det skrattade han och skrek ”Aaaahhhh” med gäll röst samtidigt som han pekade på mig. Kul. Det var mig han härmade och jag påmindes åter om min filmning av Filip i vintras. Skänkte en tacksam tanke till att vi inte fått för oss att filma detta premiärdopp. Då hade jag ju förstört den filmen också, och dessutom brutit mitt löfte om total tystnad på film.

Nog om detta. Vår övervåning är inte att leka med när det är så här varmt ute. Det är nu man skulle haft en källare eller sutterängvåning att svalka sig i. Det är rentav så varmt att jag - håll i er nu - i skrivande stund har på mig den där hemska och hemskt korta jeanskjolen jag skrev om förra sommaren. Den där som fick symbolisera ett av mina sämsta inköp ever. Men i kväll letades den minsann fram från sina gömmor. Den är tajt och den är så kort att jag knappt skulle våga gå ner och öppna ytterdörren i den, men oj så sval och skön den är. Allt annat klibbar så för tillfället är jag mycket nöjd med den trots alla fel och brister ;)

Snart är det läggdags i vårt 29-gradiga sovrum… så varmt trots öppna fönster och en fläkt på fönsterbrädan. Pust och flämt – men jag ska banne mig inte klaga. Det är ju sommaren vi har längtat efter så länge. Gnäller jag är jag rädd att jag skrämmer bort den och det skulle jag ångra efter en dag med regn. Så ett varmt godnatt mina vänner!